Vilka vinterfåglar ser du?

Den 23-26 januari är det dags för årets upplaga av Vinterfåglar inpå knuten. Då kan du vara med och räkna besökarna utanför ditt fönster. Ett roligt sätt att delta är att spela vinterfågel-bingo med familjen eller grannarna.

För tjugoförsta året i rad tar Birdlife Sverige hjälp av svenska folket för att räkna gästerna vid våra fågelmatningar. Sista helgen i januari är det dags för Vinterfåglar inpå knuten. Då kan alla som vill vara med och räkna fåglarna vid sina fågelmatningar.

För att göra det extra kul att delta har Birdlife tagit fram krysslistor och vinterfågelbingo som du kan ladda ner och använda. Här kan du läsa mer och delta. Du kan rapportera via webb, app eller på papper.

Tiotusentals rapporter

Vinterfåglar inpå knuten är en av organisationens mest populära aktiviteter och tack vare de tiotusentals rapporterna från allmänheten kan Birdlife Sverige följa utvecklingen för våra vinterfåglar över tid, till exempel hur de påverkas av klimatförändringar.

Domherren är vanligast i norr.

Topp 10: Vanligaste vinterfåglarna 2025

Förra årets rapporter visade att talgoxen var vår vanligaste vinterfågel. Tätt följd av Blåmes och Pilfink. Men i norra Sverige var Domherren vanligast och den populära arten har en tydlig uppåtgående trend. Domherren gynnades förra året av en god rönnbärsskörd.

Här är de tio vanligaste vinterfåglarna från 2025 års räkning:

  1. Talgoxe

  2. Blåmes

  3. Pilfink

  4. Domherre

  5. Skata

  6. Koltrast

  7. Kaja

  8. Grönfink

  9. Gulsparv

  10. Gråsparv

Läs mer om resultaten hos Birdlife.

Förmånstagare sedan 2020

Birdlife är en av de 62 organisationer som varje år får del av miljardöverskottet från lotteriet. 2025 fick Birdlife ett stöd på 5 miljoner kronor. Totalt har organisationen fått 25,5 miljoner.

Läs mer om Birdlife Sverige
Snöleopard.

Din lott gör skillnad

Som lottköpare bidrar du till en bättre värld – samtidigt som du har chans att vinna!

Frågor och svar om vårt givande

Vilka organisationer får ta del av överskottet från Postkodlotteriet?

Över 60 organisationer delar idag på lotteriets årliga överskott. Vi kallar dem våra förmånstagare. Vi strävar efter att ge stöd till organisationer inom många olika områden för att pengarna ska nå ut så brett som möjligt i samhället.

Det finns en tydlig beredningsprocess för att bli förmånstagare. Här kan du läsa mer om hur ansökningsprocessen går till. Till exempel krävs att organisationen är en ideell förening eller stiftelse, har kontor i Sverige och bidrar till allmännyttan samt är medlem i branschorganisationen Giva Sverige.

Hur fördelas stödet mellan organisationerna?

Hur mycket varje förmånstagare får beror på dess storlek och kapacitet. Beräkningarna baseras på organisationens egen insamling samt totala intäkter över en treårsperiod.

Hur vet jag att pengarna används effektivt?

Postkodlotteriets givarfilosofi bygger på ett långsiktigt och tillitsbaserat givande. Det betyder att vi litar på att organisationerna känner sin egen verksamhet bäst. Därför är majoriteten av stödet till våra förmånstagare ett så kallat icke-öronmärkt stöd som de kan använda där det gör mest nytta.

Vi arbetar bara med trygga, seriösa och väletablerade organisationer som är ledande experter inom sina områden.