”Vi befinner oss i en global utbildningskris”

Sju projekt i olika delar av världen ska tillsammans stärka flickors rätt till en kvalitativ skolgång. Erikshjälpen, The Hunger Project Sverige, Plan International och WaterAid, Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Afghanistankommittén, samt UNICEF är organisationerna som genomför sju projekt i Latinamerika, Afrika och Asien.

Därutöver fick Svenska Postkodlotteriets Stiftelsen en miljon kronor för att koordinera arbetet inom ramen för temasatsningen. För att liknande insatser ska kunna bli mer effektiva i framtiden ska man arbeta med samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande mellan projekten.

– Unga flickor ska ses som experter i frågor som rör unga flickor. Med den här satsningen från Postkodlotteriet, som skapar samverkan och partnerskap, kommer vi tillsammans kunna uppnå att flickor får större tillgång till utbildning, säger Malin Flemström, vd för The Hunger Project.

Hur har det gått?

Nu tre år efter att temasatsningen lanserades har de sju projekten kunnat startas upp och pågår för fullt, några har också avslutats. Somliga har stött på motgångar och nya utmaningar, medan andra redan har sett önskade resultat.

Trots att mens är en naturlig del av livet för över hälften av jordens befolkning, är det tabubelagt och fyllt av skam i många delar av världen. Fungerande toaletter, undervisning om menstruation och tillgång till billiga mensskydd, kan ha en avgörande betydelse för att flickorna ska kunna gå i skolan. Många av dem stannar hemma under sin mens. Det betyder att flickor kan förlora en veckas skoltid i månaden.

Tack vare temasatsningen har Svenska Röda Korset kunnat sätta mens på schemat på i sex skolor i Kapoeta i sydöstra Sydsudan, i projektet “Alla mina dagar”. Skolpersonal, volontärer, elever och föräldrar har utbildats i menskunskap, och det pratas nu om mens i skolorna på ett helt annat sätt än tidigare.

Röda Korset har även delat ut hygien- och mensartiklar till flickorna, och tvål till pojkarna. Över 4 000 personer har deltagit i projektet, och indirekt har 25 000 personer nåtts. Projektet, som är ett samarbete mellan Svenska Röda Korset och Sydsudanesiska Röda Korset, pågick mellan 2022 och 2024. Tack vare insatserna har flickor kunnat gå till skolan även när de har mens.

– Förut stannade jag hemma när jag hade mens, i upp till en vecka. Med hjälpen från Röda Korset känner jag mig fri, jag kan gå till skolan varje dag. För mig och andra flickor här är skolan viktig. Vi får kunskap som vi kan dela med andra. Jag vill bli läkare och hjälpa människor som har det svårt, säger eleven Jessica Lokidor, 14 år.

Även Plan International och WaterAid arbetar för att flickor och unga kvinnor ska kunna gå i skolan även då de har mens. Projektet kallas “Stop the Stigma”. I dagsläget saknar var tredje flicka i Bangladesh möjlighet att gå i skolan när hon har mens.

– Mens är en naturlig del av livet, men fortfarande är det på olika platser i världen tabu och ett hinder för flickors utbildning. Tjejer och unga kvinnor ska kunna gå i skolan även när de har mens, utan att känna skam eller otrygghet. Med satsningar på kunskap kommer vi långt, säger Mariann Eriksson, Generalsekreterare Plan International.

Via “Stop the Stigma” arbetar Plan International och WaterAid med att öka kunskapen kring mens och SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt bryta tabun och stigmatisering så att flickor och unga kvinnors rättigheter tillgodoses, även när de har mens. Projektet är nu inne i sin slutfas och under projekttiden har vi arbetat helhets fokuserat med mensfrågor för att nå vårt mål att stärka unga kvinnor och flickor och deras samhällen för ökad förståelse kring menshälsa.

Projektet har bland annat startat samtalsgrupper för ungdomar, tagit fram en mensapp och byggt inkluderande toaletter i skolor. De nya toalet¬terna gör att vi inte län¬gre be¬höver stanna hemma från skolan när vi har mens", förk¬larar Sadija som är elev på en av skolorna vi arbetat med. Även skolpersonal har gått kurser för att kunna utbilda elever inom menshälsa, och de har fått utbildningsmaterial i form av texter, serietidningar och videodokumentärer för att underlätta utbildningen.

– Skolan ska vara en trygg plats där flickor uppmuntras att fortsätta sina studier. Det här projektet ska bidra till det genom att utbilda lärare i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, säger studievägledaren Mina.

Genom projektet ser Plan och WaterAid en verklig styrka i att arbeta tillsammans inom civilsamhället och med andra aktörer för flickors rätt till utbildning.

Trots att skolorna i Malawi öppnade efter pandemin var det många flickor som inte återvände till skolan. För att få fler barn tillbaka till skolbänken kunde Rädda Barnen, via temasatsningen, starta projektet “Catch-up Clubs” i Malawi där datadriven utbildning snabbt hjälper flickor att komma i kapp i skolan.

Under projektperioden april 2022 till april 2024 startades Catch-up Clubs upp i tjugo skolor i Lilongwedistriktet i Malawi. Upplägget innebar utbildning av lokala lärare och att man utgår ifrån barnens kunskapsnivå och olika förutsättningar, istället för ålder eller betyg. Totalt har projektet nått 3 408 barn (2 212 flickor och 1 196 pojkar) med betydande läranderesultat.

– Det här initiativet introducerades för att ge stöd till barn som av olika anledningar hamnar efter i skolan, med särskilt fokus på att lära sig läsa. Vi vill att barn ska förbättra sin läsförmåga, det är vårt slutgiltiga mål, säger Autin Njera, rådgivare inom utbildning.

Inom projektets ramar har det även delats ut kuponger till eleverna och deras familjer, som är ett ekonomiskt tillägg till familjer så att de kan säkerställa att döttrarna kommer iväg till skolan. En enkät har nu visat att familjerna använt pengarna till just utbildningskostnader, mat och hushållsartiklar, allt för att se till så att flickorna kommer iväg till skolan.”

Vid projektets slut har 92  procent (totalt 3156, varav 2082 flickor och 1074 pojkar) gjort framsteg i sina läs- och skrivkunskaper och avancerat minst en läsnivå under cykelns gång – vilket överträffat projektets uppsatta mål (75  procent) med 17  procent. 57  procent (totalt 1953, varav 1284 flickor och 669 pojkar) har nått de två högsta läsnivåerna enligt ASER*, vilket överskrider målet på 50  procent med 7  procent.

På längre sikt verkar Catch-up Clubs även ha bidragit till att elever klarade sina årskursprov, där 65  procent av Catch-up Clubs -eleverna klarade sina prov jämfört med 57  procent av samtliga elever i de berörda årskurserna under läsåret 2022/2023.

*ASER står för Annual Status of Education Report och är en enkel men kraftfull metod för att mäta grundläggande läs- och räkneförmåga hos barn.

I Mexiko är fattigdom den främsta orsaken till att föräldrar väljer att gifta bort sina döttrar. Trots att det sedan 2019 är olagligt med barnäktenskap, är det fortfarande hundratusentals flickor som gifts bort varje år. Flickor från urfolken är särskilt utsatta för barnäktenskap och i områden på landsbygden med utbredd fattigdom, är situationen som allra värst.

Tack vare temasatsningen kunde The Hunger Project Sverige lansera projektet “Frizon flicka” för att minska barnäktenskap och stärka rätten till utbildning i delstaterna Chiapas och Oaxaca i Mexiko. I projektet har över 400 flickor kunnat mötas i trygga rum och stärkas tillsammans, samtidigt som familjer och lokalsamhällen har fått ökad kunskap och engagerat sig mot barnäktenskap. Därmed har frizoner skapats, där fler flickor fullföljer sin utbildning, färre gifts bort och flickors rättigheter står i centrum.

– I början var flickorna tysta, blyga, de vågade inte möta vår blick. De pratade om framtiden i termer av det de redan gjorde: ”jag ska fortsätta göra tortillas – men större.” Det var den drömmen de hade, berättar Diana Delgadillo Ramírez, som jobbar på The Hunger Project i Mexiko.

Nu pratar flickorna, som vuxit upp i urfolksbyar där hungern är utbredd och flickors rättigheter ofta osynliggörs – om att studera vidare. Att resa. Att förändra. I samhällen där flickor länge gått direkt från barn till brud, organiserar de idag egna flickgrupper, säger nej till barnäktenskap och deltar i samtal där deras röster aldrig tidigare hörts. Inte för att någon sagt åt dem – utan för att de idag känner till sina rättigheter.

– Vi flickor drömmer om ett gymnasium och universitet i byn, så att vi ska kunna studera vidare efter grundskolan. Jag vill bli advokat, här finns många orättvisor, och människor är oschyssta mot varandra. Det vill jag ändra på, säger Claudia, 12 år, som deltar i projektet “Frizon Flicka” i Chiapas.

Bangladesh är ett av de länder som är mest drabbade av klimatförändringar och barnen är de som drabbas värst. I kölvattnet av fattigdom riskerar också många barn och särskilt flickor att giftas bort. Många på landsbygden har också lång och farlig väg till skolan. Bristen på kunskapen om menshälsa och menshygien gör att många flickors har stor frånvaro och missar delar av sin skolgång. Detta bidrar till tidiga avhopp, skapar otrygghet och berövar flickors rätt till självbestämmande och en bättre framtid.

Utbildning är det viktigaste verktyget mot barnäktenskap och barnarbete. Genom temasatsningen “Shopner Thikana” har Erikshjälpen uppfört åtta skolor i södra Bangladesh, vilket ger över 670 flickor möjlighet till skolgång.

På grund av det geografiska läget lär sig eleverna även katastrofberedskap. När cyklonerna Mocha (2023) och Remal (2024) slog till, hjälpte eleverna till att sprida viktig information i sina samhällen.

– Genom skolan har jag lärt mig hur viktigt katastrofberedskap är, särskilt vid cykloner och översvämningar. Det är viktigt att vara förbered, jag och min familj klarade oss klart bättre i senaste cyklonen, säger Konan Akter, årskurs åtta på Madarbunia Bridge school.

För att stärka närvaron och minska avhopp satsar skolorna på god menshygien med tillgång till bindor och säkra toaletter. Flickor och föräldrar deltar också i samtalsgrupper om barns rättigheter och riskerna med barnäktenskap, vilket har fått stor effekt.

Bithi från Madarbunia Bridge school, årskurs åtta, berättar:

– Jag lyckades förhindra att bli bortgift och nu är jag, tillsammans med mina klasskompisar med och påverkar fler föräldrar och andra vuxna i våra samhällen.

Allt detta och mycket mer bidrar till att flickor i södra Bangladesh nu har möjlighet att gå klart skolan, känna sig tryggare och må bättre. Barnen har blivit förändringsaktörer och bidrar tydligt med social påverkan och kunskapsspridning.

Under 2023 lanserade Svenska Afghanistankommittén, SAK, sitt projekt “EdTech” för att hjälpa flickor och pojkar på landsbygden få tillgång till bättre utbildning, genom att förse byskolor i Afghanistan med digitala hjälpmedel och utveckla mer interaktiv undervisning för att stimulera lärande. På så vis syftar projektet till att förbättra kvaliteten, resultaten och öka närvaron samt andelen barn, i synnerhet flickor, som fortsätter gå i skolan.

26 skolor har försetts med så kallade ”edtech labs” för undervisning med hjälp av teknik, bland annat läsplattor, och en utbildningsapp har utvecklats på engelska, dari och pashto med läromedel inom bland annat läsning och skrivande, matematik, barns rättigheter och fred och miljö. Appens innehåll är även anpassat för barn med hörsel- och synnedsättning och används som komplement till och stöd i den vanliga undervisningen.

Totalt har projektets aktiviteter nått 7 800 elever. 14-åriga Shakiba Amiri är en elev i sjätte klass vid Sar-e-Kanak School i Yakawalang Awal-distriktet, som tagit del av projektet.

– EdTech-projektet har ökat mitt självförtroende, jag har lärt mig nya saker och jag ser många positiva förändringar. Jag vill bli läkare i framtiden så att våra systrar inte behöver resa långa sträckor för att leta efter kvinnliga läkare, säger hon.

Sedan talibanernas maktövertagande för två år sedan har en rad restriktioner försvårat verksamheten i landet. Flickors skolgång har kraftigt begränsats och de flesta skolor för flickor över årskurs sex hålls stängda. Kvinnor har också förbjudits från att arbeta i icke-statliga organisationer. SAK har navigerat i det afghanska samhället under många svåra perioder i över 40 år, men tvingades till sist att stänga sin verksamhet i landet i början av 2024. Projektet drivs nu istället vidare på plats av War Child Canada med stöd av SAK.

Cirka 1,5 miljoner barn i Elfenbenskusten går inte i skolan och en av de stora utmaningarna är att få flickor att fullfölja högstadiet och gymnasiet. Det finns många faktorer som bidrar till att de inte slutför sin utbildning - bland annat könsbaserat våld, djupt rotade könsnormer, ekonomisk press och dåliga studieresultat.

Tack vare Postkodlotteriets temasatsning lanserade UNICEF år 2022 ett 3-årigt projekt med fokus på yrkesutbildningar som leder till framtidsyrken. Projektet inkluderade 1 000 flickor i åldern 15-19 år som hade hoppat av skolan och som fick en ny chans att uppfylla sina drömmar. Projektet bidrog också till att modernisera läroplanen för att anpassa utbildningarna till arbetsmarknadens behov och totalt gick 525 lärare kopplade till yrkesutbildningen utbildningen i den uppdaterade läroplanen. Genom programmet har flickorna fått ta del av yrkesvägledning, teoretisk och praktisk undervisning inom olika yrkesvägar, möjlighet att utveckla sina entreprenöriella färdigheter och digitala kompetens, och vid behov fått stöd för att utveckla grundläggande skriv- och läskunnighet.

Projektet har även arbetat med tonårsflickornas familjer och lokalsamhällen för att bryta de könsnormer som hindrar flickor från att få tillgång till vissa yrken som traditionellt varit reserverade för män, som till exempel fordonstekniker eller elektriker. Under projektets gång har man sett en förändring i attityder hos både studenterna och deras föräldrar - fler anser nu att tjejer och killar kan utföra samma jobb och tycker att det är viktigt med jämställda karriärmöjligheter. Föräldrarna uttrycker också nu att de prioriterar sina barns utbildning och stöttar dem, oavsett karriärval.

– Vi befinner oss i en global utbildningskris. Miljontals barn och inte minst flickor världen över saknar utbildningsmöjligheter, går i skolan utan tillräcklig kvalitet eller tvingas lämna skolan för tidigt. Tack vare stödet från Postkodlotteriet ger vi tonårstjejer i Elfenbenskusten en andra chans till en yrkesutbildning och till en framtid. Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Erikshjälpen ska stärka flickors möjligheter i Bangladesh genom att bygga åtta skolor med bra möjligheter för sanitet, och utbilda i katastrofhantering eftersom området ofta är utsatt för cykloner och översvämningar.

The Hunger Project Sverige lanserar en modell för att minska barnäktenskap och stärka rätten till utbildning i Mexiko som går under benämningen Frizon flicka.

Plan International och **WaterAid **ska tillsammans öka kunskapen om menstruation i Bangladesh där okunskap gör att flickor inte går i skolan.

Rädda Barnen ska hjälpa barn i Malawi där datadriven utbildning snabbt kan hjälpa flickor att komma i kapp i skolan. Dessutom stöttas familjer ekonomiskt så att flickorna ska få möjlighet att gå i väg till skolan.

Röda Korset ska ge flickor och skolpersonal tillgång till säkra toaletter i skolor i Sydsudan där bara en av tio flickor avslutar grundskolan.

Svenska Afghanistankommittén satsar på att skala upp stöd- och byskolor i landet via läsplattor.

UNICEF ger tonårsflickor i Elfenbenskusten som står utanför skolan yrkesutbildning inom framtidsyrken så att de kan bli självförsörjande.

Därutöver tilldelades Svenska Postkodlotteriets Stiftelse en miljon kronor för att koordinera arbetet och vara en sammanhållande länk inom ramen för temasatsningen.