Rädda mångfalden i Sveriges natur

Flera av våra mest kända, älskade och viktiga djurarter riskerar att försvinna från den svenska naturen. WWF och Nordens Ark ska försöka vända utvecklingen för tio hotade arter – bland andra fjällräven, igelkotten och storspoven. De får 21,5 miljoner för Drömprojektet.

Mångfalden av liv på jorden utrotas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent. Också i Sverige ökar antalet rödlistade arter oroväckande snabbt. Av de arter som Artdatabanken kunde undersöka år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade.

– Vi står inför en allvarlig kris för vår natur och många arter är hotade i Sverige. Att då många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in är allvarligt. Därför är Drömprojektet extra viktigt just nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Målet med Drömprojektet är att vända den nedåtgående trenden för ett antal hotade arter och stärka populationerna. De arter som Drömprojektet kommer att fokusera på representerar olika djurgrupper med stor geografisk spridning – från fjällräven i norr till läderbaggen i söder. För att göra det har WWF och Nordens Ark valt att kombinera sina resurser.

– Tillsammans är vi ett ”dreamteam”. Vi har bred och unik kompetens och de erfarenheter som krävs för att bevara dessa arter. Drömprojektet tar avstamp i konkreta och väl underbyggda åtgärdsprogram och sker i nära samarbete med länsstyrelser och lokala organisationer, säger Mats Höggren, vd för Nordens Ark.

Anpassade insatser i hela landet

Insatserna kommer att genomföras i flera geografiskt skilda områden i Sverige och utformas utifrån områdets behov och förutsättningar. De huvudsakliga åtgärderna inom projektet är att förbättra livsmiljöer, förstärka populationer genom uppfödning och utsättning, stödutfodring samt inventeringar för att stärka kunskapsläget, identifiera och utvärdera åtgärder.

– Postkodlotteriet finansierar ett krafttag för den biologiska mångfalden med det här Drömprojektet. De arter Nordens Ark och WWF ska arbeta med riskerar att försvinna annars och med dem de betydelsefulla funktioner de har i vår natur, säger Anders Årbrandt, vd på Postkodlotteriet.

Projektets mål är att rädda tio rödlistade arter och kommer att genomföras av Världsnaturfonden WWF och Nordens Ark.

Igelkott (nära hotad)

Igelkotten rullar ihop sig till en boll så fort den känner sig hotad. Den äter larver, skalbaggar, tvestjärtar, daggmaskar, sniglar samt bär och svamp. Igelkotten är ett nattlevande djur och vandrar mellan flera olika bon där den kan ta skydd, framför allt under dygnets ljusa timmar.

Fjällräv (starkt hotad)

Fjällräven lever på tundra och kalfjäll i de nordiska länderna. Den är väl anpassad till det arktiska klimatet, bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt.

Storspov (starkt hotad)

Storspoven är Europas största vadare, stor som en fiskmås. Den är lätt att känna igen på sina långa ben och på sin långa och jämnt nedåtböjda näbb. Storspovens sång är vittljudande och består bland annat av en lång ramsa "bubblande" drillar.

Flodpärlmussa (starkt hotad)

Flodpärlmusslan är en av de mest långlivade arterna i Sverige. Den lever uteslutande i rinnande vatten, allt från skogsbäckar till stora breda älvar. Den har ett kraftigt, mörkt och njurformat skal med årsringar som kan användas för att åldersbestämma musslan. Det äldsta kända exemplaret hittades i Jokkmokk och åldersbestämdes till 256 år.

Ögonfläcksbock (starkt hotad)

En skalbaggsart som lever på döda grenar och ved från lövträd som lind, sälg, lönn, alm och avenbok. De är skymnings- och nattaktiva. Det främsta hotet är brist på lämplig ved (eller annan negativ förändring) på de fåtaliga och isolerade platser där arten förekommer.

Läderbagge (sårbar)

Läderbaggens utveckling till larv sker i ihåliga lövträd, där den lever av den döda veden. I Sverige hittas den främst i ek, men även ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Läderbaggen påverkar livsmiljön för andra arter genom att utvidga håligheter, öka mängden mulm, det bruna träpulver i ekar som är mycket värdefullt för många insekter och svampar.

Högnordisk pärlemorfjäril (starkt hotad)

Högnordisk pärlemorfjäril flyger på fjällhed och arktisk tundra i nederbördsfattiga områden. Det är en av fjällhedens tidigaste dagfjärilar i arktiska områden och hotas av det förändrade klimatet.

Veronikanätfjärilen (starkt hotad)

Veronikanätfjäril är Sveriges mest hotade dagfjärilsarter och har inte setts sedan 2018. Arten förekom tidigare ofta med många individer i öppna men vindskyddade betes- och slåtterhävdade marker i det gamla kulturlandskapet.

Mnemosynefjärilen (starkt hotad)

Denna fjäril kan man hitta i gläntor i ängsblandskog, gärna med markhällar. De finns även i betesmarker i anslutning till lövskogsbryn och buskrika marker där värdväxten förekommer. Dessa miljöer har till stor del försvunnit i och med det rationaliserade jordbruket.

Piteälvslax

Laxen är en spektakulär vandringsfisk som föds och fortplantar sig i våra älvar, och tillväxer i Östersjön. Piteälvslax är en av cirka 40 bestånd av vild lax som finns i Sverige. De flesta laxar vandrar till södra Östersjön där de växer snabbt. Efter ett par år vandrar de tillbaka mot sina hemälvar.

Källor: WWF, Artdatabanken och Stiftelsen Östersjölaxen.

Projektet tilldelas 21,5 miljoner kronor och är ett av de Drömprojekt som beviljas av Postkodlotteriet 2024.